Män och kvinnor är biologiskt väsensskilt olika varandra. Detta visar naturvetenskaplig forskning förkrossande tydligt. Antalet studier som på olika sätt undersökt denna fråga är så stort att det inte är möjligt att i en kort artikel referera till dem alla. Det är helt enkelt gängse kunskap. Bland annat har den amerikanske psykiatern William Reiner och medarbetare gjort en noggrann genomgång över pojkar som fötts utan penis och där man därför avlägsnat barnens testiklar och låtit dem uppfostras som flickor. Samtliga dessa barn betedde sig på avgörande punkter på ett traditionellt manligt sätt. De ville leka brottningslekar, hade manliga intressen och uppgav själva att de var pojkar.
Denna studie är bara en bland ett mycket stort antal som på allehanda olika vis tydligt säger oss att män och kvinnor är biologiskt olika från början. Olikhet som inte alls kan kopplas till könsmaktsordningen. Den brittiske forskaren Simon Baren Cohen med flera har i flera undersökningar säkerställt att redan tidigt under första levnadsåret beter sig pojkar och flickor olika i flera fundamentalt särskilda och väsentliga sammanhang.
Vidare är mäns och kvinnors olika beteenden återkommande i alla kända kulturer vilket, för att vara övertydlig, säger oss att dessa könsskillnader sker oavsett hur kulturen uppstår och hur den ser ut. Det finns (utöver detta) sammantaget mycket tydliga bevis för att det är biologi som är den viktigaste orsaken till könsskillnader. Självklart kan sedan dessa skillnader förstärkas av den så kallade könsmaktsordningen. Men om man tror att pojkar och flickor föds som oskrivna ark papper utan könsidentitet som är redo att fyllas med vad som helst, har man helt enkelt fel.
Det är intressant som kontrast att så många människor, med rätta, är övertygade om att man inte kan styra sin homosexualitet. Den förälder som skulle säga åt sin son vilken just kommit ut ur garderoben att ”du kan väl sluta tänka på pojkar och istället bete dig som en riktig karlakarl och ragga upp en snygg tjej” skulle garanterat bli hudflängd av sin omgivning.
För det är uppenbart att homosexualitet är biologiskt styrt; precis som all sexualitet. Vi är olika från början. Det är därför viktigt att vår jämställdhetssträvan utgår ifrån korrekta premisser. Att skapa jämställdhet genom att låtsas som att vi är likadana kommer aldrig att lyckas. För vi är inte likadana.
Det är därför med stor sorg jag under några år sett effekten av ett makabert experiment som är ständigt pågående med barn. För något rå sedan visades i Lilla Aktuellt en intervju med två småflickor vars föräldrar hade lärt dem att de minsann inte var flickor utan ”hens”. De hade indoktrinerats att de inte skulle ha några kvinnliga attribut och de satt som papegojor och upprepade sina föräldrars argument inför kameran.
Experimentet är dock större än att det bara handlar om enskilda individer. Hjärntvätten på svenska skolor och förskolor genomsyrar all verksamhet. Som ytterligare exempel kan tas den indoktrinering som sker via undervisning med obligatoriska inslag från SvT på lektionstid för lågstadieelever kring könsdysfori. Det inom psykiatrin nya tillståndet Rapid Onset Gender Dysphoria har ökat mer än hundrafalt de senaste åren. Inte särskilt konstigt då vuxenvärlden premierar en könsöverskridande identitet.
Jag samtalade nyligen med en kvinna i Skåne som driver en förskola där hon behandlar alla barn som enskilda individer men vägrar följa statliga direktiv som kräver att hon ska handha barnen enligt en genusplan i vilken ”stereotypiska manliga beteenden” ska motverkas. För detta straffas hon med återkommande vitesförelägganden. Trots att varken barn eller föräldrar klagat – tvärtom. Att ingen klagar beror sannolikt på att ”stereotypiska manliga beteenden” är helt normala om man är pojke. Alltså så som de flesta pojkar faktiskt vill vara.
Självklart är det bra att varje enskild individ får identifiera sig som de vill. Vissa pojkar är mer feminina och vissa flickor mer pojkaktiga. Men det vi ser i dag är ett sluttande plan i ett pågående postmodernistiskt experiment där man konsekvent förnekar och motarbetar skillnader mellan könen. Det görs inte enbart på så kallade genusdagis utan är inskrivet i direktiv och enskilda handlingsplaner på de alla förskolor. Låt oss avsluta detta religiöst präglade ovetenskapliga nonsens och låta barnen vara som de är. Låt pojkar få vara pojkar och flickor vara flickor.
(Denna text var i delvis annan form införd på SvT Opinion april 2017 men har uppdaterats)