I låten Dancin´with the moonlit knight sjunger Genesis sångare Peter Gabriel ”Young man says you are what you eat – eat well; old man says you are what you wear – wear well”. Vem är man egentligen?
Det är märkligt hur lätt vi identifierar oss med yttre attribut. Vi är mycket snabba att definiera människor utifrån bordsskick och klädstil. Och inget fel i det. Det brukar ju förvånansvärt tydligt skvallra om vad det är för person vi har att göra med. Märkligare är det när människor identifierar sig med händelser och arbetsplatser. När jag gjorde min ST i psykiatri arbetade jag ett år på Serafens allmänpsykiatriska mottagning i centrala Stockholm. Två år dessförinnan hade man slagit ihop de två allmänpsykiatriska mottagningarna på Serafen och Norrtull och placerat dem i samma lokaler på Serafen.
Trots att det gått ganska lång tid var hela mottagningen egentligen två separata. De som arbetat på Serafen hela tiden och de som arbetat på Norrtull. De hade till och med olika fikarum och såg till att ha så lite med varandra att göra som möjligt. Berodde det på att de hade helt olika världsbild? Inte alls. Båda mottagningarna arbetade enligt samma principer. Ändå ville man inte ha med varandra att göra. När jag kom dit skulle jag snabbt inlemmas i den ena submottagningens sfär.
Jag vet inte hur det gått med uppdelningen efter det, men har stött på samma fenomen överallt i arbetslivet. På Länsakuten identifierade man sig inte bara med arbetsplatsen utan också med att man inte arbetade på beroendeakuten. Otaliga är de gånger jag fått höra om hur dumma man är på arbetsplatsen bredvid.
Och på beroendeakuten lät det likadant. Därför ansåg jag att personalen skulle auskultera på grannkliniken. För att alla skulle se den andra sidans verklighet. Jag föreslog att den psykiatriska akutmottagningen skulle slås samman med beroendeakuten – bland annat av det skälet. För patienterna skulle det bli mycket bättre att inte bollas fram och tillbaka mellan enheterna och alla patologiska identifikationer med arbetsplatsen skulle minimeras. Men så blev inte fallet och kriget mellan beroendepsykiatrin och allmänpsykiatrin fortsätter i Stockholms innerstad.