e b e r h a r d

Läsarreaktioner

06 November - Artikelarkiv

 

 

 

 

 

 

 

Min senaste bok “Hur barnen tog makten” har fått mycket uppmärksamhet i media på senare tid. Framförallt interantionellt. Detta trots att boken inte är översatt till något annat språk. Det är förstås roligt. Ännu roligare är det att få positiva reaktioner från människor som faktiskt läst boken. Här nedan följer två sådana brev som jag fått. Det första från en man som tycker sig ha haft reell nytta av boken:

Hej David
Jag är ensamstående pappa till två döttrar på 8 och 12 år och vill bara mycket kort säga att din senaste bok har fått mig att bli en mycket bättre pappa. Och flickorna har också blivit lugnare och mer harmoniska när de insett att det är jag som fattar besluten och bestämmer i de viktiga frågorna, inklusive maten och läggtider. Tidigare har jag tyvärr tillhört de som låtit barnen styra och ställa lite för mycket men det är slut med det nu! För allas bästa. Som sagt – mycket bra bok som verkligen förändrade någonting i vår familj till det bättre.

Med vänlig hälsning
“Joakim”

En kvinna bosatt utomlands har också gett mig väldigt fin feedback.

Hej!

Jag har läst dina tidigare böcker och varje gång tänkt att jag måste skriva och tacka. Det har inte blivit av, allt det vardagliga har kommit emellan. Idag laddade jag hem “Hur barnen tog makten” och sträckläste jag den medan yngst sonen sov middag och kände återigen samma sak. Ja, fast ännu starkare den här gånger, för ämnen som föräldraskap, uppfostran och skola är så personliga. Jag är mamma tilll tre pojkar, samtliga födda utomlands. Både jag och min man är svenskar – födda i Sverige av sedan-släktforskad-tid svenska familjer, svenska medborgare och uppvuxna och utbildade i Sverige. Vi har “bara” bott utomlands i nio år, men den erfarenheten har uppenbarligen gjort oss väldigt osvenska. Konflikter med svenska Juul-sektanhängare, känslan som jag och min man delar att vi nog aldrig kommer att vilja flytta tillbaka till Sverige och att vi inte har någon lust alls att umgås med vissa släktingar och vänner i Sverige på grund av just de resonemang och attityder du beskriver i dina böcker. Inte minst är vi genomtrötta på argument i stil med “alla de känner/alla i Sverige tänker och tycker som vi gör” och påståendet att det jag och min man gör (säger ifrån på skarpen, ger upprepade dumma handlingar konsekvenser, ser till att barnen uppför sig också när vi är ute bland folk…) inte skulle vara “socialt accepterat” utan “ligga utanför den sociala normen” i Sverige – trots att det vi gör är så enkelt som att just säga ifrån, sätta gränser och INTE låta varje tema vara öppet för diskussion med barnen. Att människor världen över gör annorlunda än juulianerna i Sverige, utan några skadliga konsekvenser (snarare tvärtom) tycks gå de flesta förbi.

Att läsa din bok var befriande. Det är så skönt att någon vågar säga något! Precis så kände jag efter att ha läst dina andra böcker också, men jag kan föreställa mig att den här boken väckt känslor och rört upp åsikter i än högre grad än de flesta. Jag är glad att du vågar. Att du orkar. Att du orkar göra det gång på gång. Att du gör det där jobbet som egentligen journalister, förläggare och andra borde göra innan de publicerar juulerier och dylikt som Sanningen, det vill säga att kolla upp huruvida påståendena från “experterna” verkligen kan backas upp vetenskapligt. Visserligen klingar väl även vetenskapligas argument för döva öron i Sverige, men det är i vilket fall som helst viktigt att det kommer fram.

TACK än en gång för att du vågar lyfta de här frägorna och för att du gör det på ett så bra sätt. Jag önskar att fler höll samma klass i debatten som du.

Med vänlig hälsning

Camilla

Tack för alla er som faktiskt läst och uppskattat boken. Jag hoppas det blir fler som kommer att göra det i andra länder också. Då gäller det förstås att först få boken översatt