e b e r h a r d

Friheten kräver krav tillbaka

04 May - Artikelarkiv

I det moderna samhället uppstår utmaningar som man sällan såg för 100 år sedan, nya skeenden som följer av vår fria vilja och vår stora valfrihet. I grunden alltså angenäma problem, men ändå något som kan ställa till det för oss.

Stjärnfamiljen är en sådan utmaning. Själv lever jag med en fru och fyra gemensamma barn (de två senaste tillskotten kom för tre veckor sedan). Utöver det har jag fyra ytterligare barn med två olika mammor. Min äldste son bor inte längre hemma men de tre övriga bor hos oss varannan vecka.

En sådan familjekonstellation består inte enbart av de som bor under samma tak. Man måste också ta hänsyn till många utomstående personer. Samtidigt blir det mycket tydligt att barnen från början har olika förutsättningar.

Barnen har inte samma yttre ramar vad gäller ekonomi och regler. De uppfostras olika sinsemellan då de ju endast tillbringar halva tiden på samma plats. Ekonomiskt kan det vara stora skillnader beroende på deras respektive mammors situation. Där finns en utmaning i ett samhälle där alla förväntas få exakt samma saker hela tiden för att det inte ska vara orättvist. Det är förenat med inte så lite ångest att försöka lära sina barn att allt faktiskt inte är lika för alla. En lärdom som dock är enormt viktig för vilka förväntningar på livet man kan ställa som vuxen.

De olika förutsättningarna gäller självklart också vilka resurser barnen har fått med sig rent biologiskt. VI föds olika och har vi olika föräldrar föds vi i allmänhet mer olika än om vi är helsyskon. Det syns på det yttre och det märks också på hur vi beter oss. Att leva med någon annans barn är en utmaning som emellanåt kan vara mycket stor. Sina egna barn kan man bli arg på och de vet ändå att man älskar dem. Hur arg får man bli på sina bonusbarn? Hur fördrar man egenskaper som man inte känner igen hos sig själv?

I min bok ”Hur barnen tog makten” diskuterar jag hur det dåliga samvetet gör att föräldern inte ställer krav på sina särkullsbarn och hur det i sin tur gör att barnen riskerar bli olidliga för bonusföräldern. Jag citerar i boken min gode vän som krasst konstaterade att när man har problem i relationen till styvbarnen är det oftast relationen till barnens föräldrar som är problemet. Såväl den man lever med som den andra. Mycket sällan ligger felet hos barnen själva. Det är föräldrarna som ofta gör att tredje part inte står ut.

Stjärnfamiljen är en följd av att vi kan välja fritt vem vi vill dela vårt liv med. Något som var långt ifrån självklart för hundra år sedan. Det är en frihet vi fått av många människors arbete för ökad jämställdhet och självbestämmande. En underbar gåva de gett dagens medborgare. Men det fria livet ställer krav tillbaka. Det ställer krav på vår tolerans, men också på vilka beteenden vi inte accepterar. Det är aldrig snällt att vara kravlös; det är elakt. Det är inte heller snällt att låta ens dåliga samvete över att aldrig riktigt räcka till vara riktlinjen för hur man agerar som förälder. Dessa förhållningsregler handlar faktiskt inte bara om familjen. De gäller överallt i samhället.

(Artikeln är publicerad tidigare i GP 14 mars)